Barn bearbetar saker i leken
Idag är Alva ledig eftersom det är fredag. Alva satt inne på sitt rum med några jultomtar och lekte. När jag går förbi hör jag:
Alva: "Jag skojade bara Robin. Jag är inte död."
Jag: "Vad leker du för något Alva?"
Alva: "Det här är Robin." Hon håller upp en tomte.
Alva: "Och det här är Robins mamma." Hon håller upp en porslinshäst.
Alva: "Hon bara skojade i leken att hon dog. Hon gjorde inte det."
Jag: "Nähä, vad bra." Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga..
Hela dagen idag har hon lekt olika lekar med Robin och Robins mamma. Ibland är hon död på riktigt, ibland skojar hon bara och ibland sover hon och Robin bara tror att hon är död.
Undra hur hon tänker om verkligheten. Att ett barn blir av med sin mamma. Det kommer nog komma hen hel det funderingar kring det här. Psykologen som dagis hade varit i kontakt med sa att man ska vara ganska saklig i sina svar på den här typen av frågor. Hur är man saklig då?
Vad händer när man dör? Inget. man finns inte mer. Det är slut och man kommer aldrig tillbaka.
Varför dog Robins mamma? Hon halkade i badkaret och drunknade.
Kommer han aldrig mer träffa henne? Nej.
Det går ju inte. Fan! Nu gråter jag igen...
Läste föregående inlägg, fy så hemskt och sorgligt. Även om det känns som det inte går så är det nog viktigt att vara just rak. När jag var liten hade jag jättesvårt att ta till mig "hon är i himlen nu", då tyckte jag att "ja men då kan hon väl komma tillbaka, det är bara att komma ner". Men ja, så himla svårt.
Sv: Haha, sno på! Det blir säkert toppen att byta ut vit choklad mot mörk, lite mindre sött sådär. Kanske jag skulle prova själv, de här godisarna har på något mystiskt sätt nästan tagit slut redan...
